Vem är din soptunna

Livet går upp och ner. Vissa dagar är lite trögare att ta sig igenom än andra. Vissa motgångar är jobbigare att ta sig förbi. Det är livet. Ingen kan vara lycklig jämt varken optimisten eller pessimisten. Men skillnaden är att pessimisten ofta tänker ”Jaha, det är ju som jag kunde förvänta mig” ”Vad var det jag sa” och ”Min vanliga otur”. Optimistens tankar går oftare ”Jaha, men snart måste det ju bli bättre”, ”Nu gäller det att bita ihop och försöka lära av misstaget” och ”Då har det här hänt och då kan det ju inte hända igen”. Men det klart är att även en optimist har motgångar som känns. Som sagt, livet drabbar oss. Men vem går man till den dag det är alldeles för motigt och man verkligen behöver gnälla av sig? Bara få gnöla för att liksom få det ur sig? Jag tänker att risken är stor att man vänder sig till den som redan själv är lite gnällig. Den som inte alltid ser livet i så ljusa färger. Det är liksom där man kan få medhåll. Det är alltså lätt hänt att den som själv har svårt att se ljust på tillvaron även får ta del av andras skit. Bli soptunna för andras negativitet. Mycket får mer. Optimisten vänder man sig till med härliga tankar, sådant vill man ju inte störa den negativa personen med. Det kan ju bli för mycket av det goda och man känner sig lätt lite klämkäck. Alltså optimisten får positivitet och pessimisten får mer negativitet i sitt knä. Jag tror som sagt verkligen inte på att livet alltid är rosenrött. Och det händer saker vi inte kan råda över. Men livet är här och nu och mitt beteende och min inställning är något jag alltid kan jobba med. Jag vill inte bli någon annans soptunna. Men som coach vill jag gärna jobba med att försöka påverka din inställning och hjälpa dig förändra beteenden du vill ändra på. Även om det är min övertygelse att det inte finns några kylskåpsmagneter eller annat med positiva budskap, som kan lösa några verkliga problem. Men jag vet att det går att jobba med sitt beteende och inte fastna i negativt tänkande. Det finns forskning som visar att att 40% av ditt välbefinnande inte bestäms av arv och omständigheter utan av faktorer du själv kan påverka. Du kan inte tänka bort bekymmer och elände, men du kan göra saker för att må bättre. Träna på att ändra ditt beteendet. Därmed sagt är det inte alltid lätt att förändra sig. Men det går! Du kan jobba på att styra din uppmärksamhet och nyfikenhet i riktning mot det som är bra i en upplevelse. Då skapas med tiden nya nervbanor i hjärnan som gör det enklare att även framöver lägga märke till det om är bra.Optimism handlar alltså inte om positivt tänkande utan om positivt agerande. Genom ditt förhållningssätt kan du agera annorlunda och det är agerandet som gör skillnad. Optimism är alltså inte detsamma som att stoppa huvudet i sanden och se positivt på allt som händer. Positiva känslor går så klart inte att tvinga fram. Känslorna måste vara äkta. Det gäller att acceptera både det goda och det dåliga. Att bejaka och ta hand om det vi faktiskt känner men ändå kunna agera på ett sätt som är bra för oss på lång sikt.Och se till att inte bli någon annans soptunna.