Coacher är bluff och båg- eller?

Läser om psykologiprofessorn Svend Brinkmann, då hans populärpsykologiska bok just kommit ut på svenska. I den boken sågar han bland annat alla coacher, vilket gör att jag som coach, så klart måste skriva en rad. Men inte något försvarstal, för jag vet ju att det finna lika många olika ”typer” av coacher, som det finns olika sorters människor.

En hel del som Svend pratar om, är jag den förste att hålla med honom om. Vi måste hålla ett öga på världen vi lever i och möta den som den ser ut. Acceptera och inte beskylla oss själva för allt som går ”fel”. Men vi vet idag att vår hjärna är formbara och det i sin tur betyder att vi måste ta ansvar för hur vi förhåller oss till världen, men det byter ju inte att vi själva kan påverka vår omvärld!

I mina coachsamtal med mina klienter jobbar jag aldrig med att du är ansvarig för allt som händer dig och att om du bara tänker annorlunda så blir det annorlunda, av den enkla anledningen att det inte funkar så. Vi måste spegla oss själva mot vår omvärld. Och just det tycker jag är intressant. Hur förhåller du dig till din omvärld? Målet med coachsamtalen är ofta att klienten ska fungera bättre i den värld de lever i. Och varför skulle vi inte ha som mål att må så bra som möjligt? Men precis som Svend, så anser jag att det är befängt att tro att alla problem kan lösas genom att leta i sitt inre. Det är mycket i världen vi inte rår på, men frågan är hur vi ska då förhålla oss till allt som snurrar? Hur kan jag se till att jag står kvar med båda fötterna kvar på jorden? Kanske samtal med en coach hjälper dig att hitta svaren.

När vi utbildar coacher på Coaching i Näringslivet så arbetar vi alltid enligt ICFs´etiska regler och deras 11 kärnkompetenser. Anlitar du en icf-certifierad coach så vet du att de följer dessa regler. Det innebär bland annat att vi inte arbetar med människor som lider av tex depression och ångest. Att hjälpa en människa som är deprimerad överlåter jag till den kår som Svend själv representerar, nämligen de utbildade psykologerna och terapeuterna. Vi affärscoacher jobbar inte med det, vi hjälper individer och grupper att utvecklas och stärkas i sitt professionella liv. Det gör vi så klart inte genom att sprida hurtiga affirmationer. Undrar om Svend har samtalat med en affärscoach någon gång? Skulle inte tro det.

Inom kognitiv beteendevetenskap vet vi att vi alla (jo, alla!) har ”kognitiva fördomar” och att vi ständigt och omedvetet letar bevis för att befästa det som vi själva redan tror på och tar för sanning. Just detta är jag väldigt nyfiken på att utforska hos mig själv. Vad har jag för föreställningar och hur påverkar det mig i mitt sätt att vara? Om jag kan bli medveten om det så kan jag också medvetet välja att förhålla mig annorlunda. I alla fall jobba på det. Just det här får jag själv hjälp med när jag själv pratar med en coach som på ett proffesionellt sätt är mitt bollplank och som hjälper mig att se på mig själv med en ”utanför blick". Jag utvecklas, utmanas och för mig är det verkligen inte lika med att jag kan påverka allt i min omgivning, och att allt hänger på mig själv. Snarare är det så att jag vet min inre röst kan ha helt fel, och därför behöver jag alltid ifrågasätta den. För det är faktiskt så att du kan ha helt fel uppfattning om tillvaron och dig själv. Betänk det. Om vi hela tiden omedvetet letar bevisföring som befäster felaktiga uppfattningar om oss själva vad händer då? Hur blir det då i mötet med andra?

Svend tycker att vi ska lära av hantverkare istället…Jag blir full i skratt, för vem säger att alla hantverkare är lika i sitt tänk? De liksom coacher, poliser, lärare, psykologer, sekreterare, you name it, är ju också olika individer med olika infallsvinklar på sin yrkesroll. Att då påstå att alla är hantverkare skapar för andra och inte intresserar sig för inre personliga utveckling, blir väldigt märkligt för mig. Hur kan Svend veta det? Ja, det krävs kanske att man är psykolog för att göra sådana generella uttalanden ;-) ? Med detta resonemang tappade Svend mycket av mitt förtroende, synd då han annars har en del bra att säga.

Det här kanske blev ett försvarstal trots allt? Men är det något jag är emot så är det generaliseringar. Alltid! Det bygger fördomar.

Men en sak har jag och Svend Brinkmann gemensamt, vi har låg tilltro till sk ”lyckocoacher”. ”Du kan bara du vill, allt är möjligt bara du vill tillräckligt mycket”. Nix och nej, så enkelt är inte livet. Och nu vet du att alla coacher inte jobbar efter den devisen.

Läs gärna hela DNs artikeln om Svend Brinkmann här.

Vill du läsa mer om ICF, som är en oberoende branschorganisation för coacher så hittar du dem här.

Vill prata vidare om det här ämnet med mig så når du mig på pernilla@coachinginaringslivet.se