Jag har gjort fel. PUNKT.

Ibland är det en dålig idé att grotta i varför vi gjort fel. Det blev en miss. Inget vi skulle gjort om vi sett misstaget komma. Släpp och gå vidare. Men många börjar älta runt;

-Hur kunde jag var så dum som missade…

-Hur kunde jag inte upptäcka…

Detta tankegrottande leder till vägs ände. Det finns inte alltid lärande i fel vi gjort. Ibland har vi helt enkelt missat.

När vi ältar och letar fel i den typen av situationer, slutar det ofta med att vi letar fel hos oss själva. I vem vi ÄR.

Vi har gjort fel = vi ÄR fel.

Då är vi självfallet inne på en farlig väg – rädslans väg. Den vägen är förknippad med negativa känslor och vi kommer göra allt i vår makt att undvika den vägen.

-Jag ska minsann aldrig begå några missar…

Vi vill inte stå inför den hårda domaren inom oss själva och stå till svars för missar som vi inte kunde förutse. Det är lätt att börja undvika.

Har du gjort ett fel – fundera om det finns något att lära, men var medveten om

att så inte alltid är fallet och då; Släpp!

Har du medarbetare, kollegor eller vänner som har hårda inre domare? Kanske undviker att ta tag i saker? Inte vill upp på rädslans väg?

Stötta dem att i att våga göra fel. Hjälp dem att skapa perspektiv till sina misstag. Bjussa på dina egna.

Då går ni från prestationskrav till prestationslust.